Ventiler kräver strukturerat underhåll
Genom att kartlägga alla ventiler i en anläggning, skapa digitala serviceböcker och schemalägga underhåll baserat på kritisk funktion och driftförhållanden, kan man sätta in underhållsinsatserna precis där de behövs. Tillförlitligheten skapar förutsättningar för en kontinuerlig drift som kan spara miljonbelopp.
Man ska ha nolltolerans för fel. Men ofta händer det ute på företagen att de små felen ignoreras. Det anses ofta vara något som “någon annan” borde åtgärda, medan man själv fokuserar på de större frågorna.
Problemet är bara att den tilltänkta andra personen inte existerar. Istället får det lilla felet vara kvar och utvecklas ofta med tiden. Till slut blir det ett stort problem, vilket gör att man då måste ta det på allvar.
När man börjar med strukturerat underhåll finns det ofta en ganska stor puckel av ackumulerade småfel som behöver betas av initialt. Det kan verka petigt, men det här gör anläggningen mer tillförlitlig på längre sikt. Först bör man dock alltid säkerställa de mest kritiska punkterna i systemet.
I inledningsskedet påbörjar man även arbetet med att katalogisera hela systemet, så att man vet vilka ventiler som finns. När varje ventil fått ett identitetsnummer kan man bokföra deras servicehistorik. På så sätt får varje ventil en egen digital servicebok.
När man vet statusen på varje ventil, de förhållanden den arbetar under och hur kritisk den är för anläggningen, kan man schemalägga ventilens nästa servicetillfälle, exempelvis om ett, tre eller fem år.
Vid följande servicetillfälle kontrolleras att ventilen är korrekt registrerad och att ingenting har ändrats med installationen, även om det inte finns något ska åtgärdas just då. På så sätt säkerställer man att man alltid har en uppdaterad bild av anläggningen.
Värdet på ventilerna i en anläggning är relativt litet, ofta bara några få procent av anläggningens totala värde. Det finns många anläggningstillgångar som är betydligt mer kostsamma. Men det är ventilerna som, tillsammans med styrsystem, instrument och kontrolldon, styr hur hela anläggningen ska arbeta. Det är med hjälp av ventilerna som processingenjören genomför sin vision om hur insatsvarorna ska omvandlas till slutprodukten. Därför är det mycket viktigt att ha koll på hur ventilerna fungerar.
Stora anläggningar med kontinuerlig drift har ofta ett årligt stopp då allt planerat underhåll utförs. Processindustrier har vanligen sitt stopp på våren eller hösten, för att slippa krocka med kraftvärmeverken, som har sina stopp på sommaren.
Eftersom mycket servicepersonal är engagerad under stoppen måste man i god tid boka upp tillräckligt med personal så att arbetet kan utföras under den tid som avsatts. Det är ett omfattande arbete. Man kan säga att man tar ned hela anläggningen och därefter sätter ihop den igen.
Under stoppet går man igenom de ventiler som ska ha service och renoverar eller byter ut dem i förebyggande syfte. Det är alltid bättre att göra underhåll innan något går sönder. Oplanerade produktionsstopp kan vara mycket kostsamma. En timmes extra stopp i ett modernt massabruk kan till exempel innebära att flera hundra ton massa inte blir till.
Intervallet mellan servicetillfällena är oftast 12 månader, men ibland kan det vara 18. Det beror på att säkerhetsventiler enligt lag måste besiktigas med vissa intervall. Serviceintervallet för hela anläggningen bestäms därför efter kraven på de säkerhetsventiler som man använder.
För att utföra de mindre omfattande jobben tar man under resten av året ut listor med regelbundna mellanrum, som anger det underhåll som ska utföras inom den närmste framtiden. Jobben betas sedan av i en jämn takt över de kommande veckorna. I en del branscher är detta ett vanligt arbetssätt, i andra mindre vanligt.
Värmeverk och massaindustri ligger exempelvis långt framme med sitt sätt att organisera underhållet.
Även branscher som inte har fasta serviceintervall har nytta av ett systematiskt förhållningssätt till servicearbetet. Historiskt har inställningen till systematiskt underhåll varierat mellan olika branscher, men insikten om fördelarna ökar och numera går utvecklingen i rätt riktning på de flesta håll.
Det händer ibland att en ventil får skulden för ett problem som egentligen ligger någon annanstans i systemet.
Om exempelvis en ventil som nyligen ersatts snart börjar läcka igen så kanske man börjar fundera på om man eventuellt borde använda en ventil med ett hårdare sätesmaterial. Men problemet kan istället vara att ångfällorna i systemet inte fungerar som de ska, vilket medför att föroreningar och vatten i systemet eroderar ventilens material. Det är alltid bättre att åtgärda grundproblemet än att stirra sig blind på symptomen.
Ibland kan det hända att styrsystemet skickar en felaktig signal till ventilen. Det är inte heller ventilens fel. Det kan istället vara så att en flödesmätare eller tryckmätare inte fungerar och lämnar fel data till systemet.
Dessutom kan det hända att parametrar som matats in manuellt i systemet blir raderade när ny programvara installeras, vilket kan resultera i att fel signal skickas till ventilens lägesställare.
Det kan också vara så att en felaktigt dimensionerad ventil på ett ställe skapar flöden som inte har förutsetts, vilket kan ställa till problem någon helt annanstans i systemet. Det kan exempelvis vara så att kunden själv har monterat in en annan ventil av någon anledning, kanske för att processen ska ändras. Då måste man beräkna systemet på nytt, så att de önskade flödena uppstår.
I vissa fall är det möjligt att använda sensorer för att indikera servicebehovet. En del ångfällor har exempelvis inbyggd sensor. Man kan även sätta en sensor på rörledningen intill en ventil för att kontrollera om vibrationerna ökar över tid.
En annan möjlighet är att kontrollera datan från ventilernas lägesställare. Om det går åt alltmer tryckluft för att manövrera en ventil är det en indikation på att det går åt mera kraft för att stänga den än det gjorde tidigare.
Många företag har en egen underhållsavdelning, men storleken på avdelningarna, och de resurser de har, varierar stort. En del har ingen underhållsavdelning alls, utan lägger ut allt underhåll på underleverantörer.
En extern leverantör kan hjälpa till med kompetens och resurser som fyller upp de behov som inte finns internt. Användare kan även få grundkunskaper så att man kan göra enklare reparationer och lära sig hur ventilerna ska hanteras.
Man kan också få hjälp med att lagra data om ventilerna digitalt, samt få förslag på underhåll, intervaller och förebyggande åtgärder. Med rätt förebyggande åtgärder kanske ventilen håller i ytterligare fem år.
Med planerat underhåll får man en samverkan mellan processens krav och anläggningens underhållsbehov, som gör att tillförlitligheten och lönsamheten ökar på lång sikt.
