Johan Hagelqvist, vd på Ikem, säger att sammanslagningen möjliggör en långsiktigt hållbar organisation som kan företräda och stötta medlemsföretagen full ut i både påverkans- och arbetsgivarfrågor. Foto: Ikem.

Av Martin Wanerholm den 21 april 2023 08:43

En kartläggning som gjorts på uppdrag av SKGS (basindustrins energisamarbete) har undersökt industrins elbehov fram till 2030. Kartläggningen omfattar den elintensiva industrin och visar på en dramatisk ökning.

– Fram till 2030 ökar industrins elbehov med ca 70 TWh – från 45 till 117 TWh. Tillsammans med övrig elkonsumtion uppgår den totala efterfrågan år 2030 till omkring 225 TWh. Det ska jämföras med dagens elanvändning på ca 140 TWh, en nivå som har legat stabilt de senaste decennierna, säger Jonas Hagelqvist, vd på Ikem i ett pressmeddelande.

Södra Sverige, där de stora kemiklustren finns, är idag ett underskottsområde som är beroende av elimport från framför allt norra Sverige. Kemiindustrin mer än fördubblar sitt elbehov och kartläggningen visar att underskottet riskerar öka från -8 TWh år 2025 till -18 TWh år 2030.

– För att nå balans till år 2030 så behövs ny elproduktion som ger ett årligt tillskott på 4,4 TWh under åren 2026–2030. Företagen står redo att göra enorma klimatinvesteringar och politiken måste bana vägen för dessa. Elen är den absolut viktigaste frågan just nu, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef på Ikem.

Kemiklustret i Stenungsund är ett exempel på industri som enligt Ikem redan nu befinner sig i ett akut elbehov. Här planeras enorma investeringar redan före 2030.

– I Stenungsund planeras omställningsinvesteringar på 10 miljarder kronor, en omställning som kan spara 1 miljon ton koldioxid per år. Det är bland annat investeringar i kemisk plaståtervinning och teknik för att fånga in och återanvända kolatomerna från koldioxidutsläpp till nya produkter. Företagen behöver omgående besked om eltillgången i södra Sverige, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef på IKEM.